Life is att bitch (part 2)

Tyvärr gillar inte alla mig heller, vi kan ju lätt säga att jag inte var den mest populära i skolan. Snarare var jag mer ett stort  mobb-offer för dem i klassen över mig. Jag var häromdagen på väg till bussen för att se till att min syster ordentligt kom iväg med rätt buss till hennes fiol, det var  då de där killarna kom cyklandes. Den ene satt på pakethållaren på den andres cykel och de åkte vingligt fram på den stora vägen. Jag antar att de gjorde det med flit, för dem kom plötsligt inom hörhåll för mig. "Oscar, gillar du strutsar?" flinade den ene medan han sneglade på mig under sin mössa. Den andre, tydligen Oscar, svarade med spelat allvarlig röst: "Jodå, jag tycker dem är majestätiska." Båda två flinade sardoniskt. "Förutom om dem har kort hår och spetsig näsa..." fortsatte Oscar. Skulle det vara en beskriving av mig?Det är fantastiskt hur man kan komma på något sånt sådär snabbt. Det är förvånade att vissa måste trycka ner någon för att må bra. Dem kanske inte såg Liv som gick bakom mig, för då skulle dem kanske inte sagt så. Fast Liv hänger ieförsig inte med mig offentligt. Jag stannade för att vänta i Liv som med öppen mun tittade på mig. Jag mötte hennes blick. "Vad är det?" frågade jag ärligt, trots att jag visste hennes nedlåtande svar.